funderar….

  • januari 14, 2010 at 12:47

känner mig så värdelös just nu….. känner mig lurad….. trodde att jag va en bra människa, en bra mamma och en bra arbetskamrat. men så är det tydligen inte….. blev ju uppsagd för att jag inte har samma kvaliteer som vissa andra….. mina barn känner skuld för att han ska flytta…. jag känner mig lurad när han säger att han inte kan älska…. har då bara ljugit för mig i dessa månader??? han ringe förut och vill bara kolla om hade några möten denna vecka trots att han mycket väl vet att inte har det….. varför rinde han??? vad vill han??? trodde på att vi skulle leva ihop hela livet….. tro att han ville det med men kom på att han är sjuk och att det kommer att gå ”som vanligt”…. åt helvete!!! det kanske bara är så att jag inte är älskbar…… kanske ska leva ensam. jag vet att det går över och att det blir bättre med tiden men detta har satt sina spår och dom är så djupa att det kommer att ta tid att läka….. och så ska man till jobbet snart och vara glad och trevlig…… fuck u….. vill inte vara med längre…. vill inte må så här dåligt….. han kommer nästa helg och hämtar sina saker…. JAG VILL INTE DET!!!!! SNÄLLA LÄMNA MIG INTE!!!!!! ucsh va ont det gör…… faan varför tillät jag mig att bli sårbar….. är ju inte värd att älskas…..

1 Comment on funderar….

  1. Hittade ;-)

    Åh, gumman… vad jag önskar att jag kunde säga att allt kommer bli bra. Att jag kuunde bädda ner dej u en mjuk, varm dunsäng och låta dej sova ur detta. Att när du vaknade sken solen och allt var varmt, glatt och enkelt. DET är vad du är värd! Man ska inte behöva gråta varje dag för några timmars lycka. Inte tvivla en vecka för en stunds trygghet. Jag VET att han är bra för dej. Du strålar när ni är tillsammans. Men jag vet också att han sårar dej så otroligt… och DET är du inte värd. Hans bakgrund, sjukdom och personlighet gör att han inte kan lite på dej, släppa in dej… och det i sej är förödande för dej. Det gör att du lever i ett gungfly där du tvivlar på ditt eget värde. Du är stark! Du är underbar! Du är fantastisk!! Men man orkar inte i längden leva i ett förhållande där man alltidmåste vara den starka, den som står upp, den som håller i och håller ihop. Ibland måste man också få vara den lilla… den sårbara… den svaga… och det kan inte han hantera. Att du inte ständigt kan vara stark för hans skull.

    Men jag tror… och kommer alltid att tro… att ni är varandras livs kärlek. Och en dag kommer kanske allt att se annorlunda ut…
    Du vet var jag finns!

Leave a Reply

Add Your Comment