tackar högre makter för underbara vänner…… det är i ett sånt här läge man ser vilka som lägger sitt eget liv åt sidan för att finnas för mig ( och vilka som inte gör det)….. det är ovärdeligt för mig…. för jag anser mig vara av den sorten själv som skulle vända på himmel och jord för mina nära och kära i alla lägen…… har dock svårt att ta emot den hjälp som kommer min väg men nu ska det bli ändring på det….. vet att jag kommer må dåligt ett tag nu och kommer behöva stöd….. men jag kommer att komma ur detta en erfarenhet rikare men med ett stort stygn i hjärtat…… han är mitt livs kärlek och det vet jag….. skulle aldrig vänt mig in och ut för någon om jag inte kände så starkt för honom….. nu ska jag försöka sova lite ( har inte lyckats så bra med det dom sista dagarna) för jag är helt utmattad….. kram och tack älskade vän för det fina inlägget men ny som man är på bloggande så vet jag inte hur man gör för att svara på dom
….. du har en speciell plats i mitt hjärta för alltid…..
vänner
funderar….
känner mig så värdelös just nu….. känner mig lurad….. trodde att jag va en bra människa, en bra mamma och en bra arbetskamrat. men så är det tydligen inte….. blev ju uppsagd för att jag inte har samma kvaliteer som vissa andra….. mina barn känner skuld för att han ska flytta…. jag känner mig lurad när han säger att han inte kan älska…. har då bara ljugit för mig i dessa månader??? han ringe förut och vill bara kolla om hade några möten denna vecka trots att han mycket väl vet att inte har det….. varför rinde han??? vad vill han??? trodde på att vi skulle leva ihop hela livet….. tro att han ville det med men kom på att han är sjuk och att det kommer att gå ”som vanligt”…. åt helvete!!! det kanske bara är så att jag inte är älskbar…… kanske ska leva ensam. jag vet att det går över och att det blir bättre med tiden men detta har satt sina spår och dom är så djupa att det kommer att ta tid att läka….. och så ska man till jobbet snart och vara glad och trevlig…… fuck u….. vill inte vara med längre…. vill inte må så här dåligt….. han kommer nästa helg och hämtar sina saker…. JAG VILL INTE DET!!!!! SNÄLLA LÄMNA MIG INTE!!!!!! ucsh va ont det gör…… faan varför tillät jag mig att bli sårbar….. är ju inte värd att älskas…..
ensam
undrar vad meningen med detta är? det kanske är så att man ska leva ensam? för då kan man inte bli sårad och det vill man ju inte. jag kanske inta ska ha förhållanden? det gör så ont i mig nu…. jag kan inte sova, äta eller fungera normalt utan honom…… han är en underbar människa som behöver hjälp…. jag vet att jag inte kan göra honom frisk eller så, det kan bara han själv. eller rättare sagt….. han kommer aldrig bli frisk, men han kan bli bättre…. om han vågar släppa taget och ta emot den hjälp som erbjuds. men jag då? vad kan hjälpa mig? jag vet ju att det går över och att det blir bättre med tiden….. men jag vill inte leva utan honom….. trodde verkligen på det här…. men han har nog rätt….. han är kanske för sjuk för ett förhållande…. han måste bli bättre och lära sig ta hand om sig själv….hoppades på att han ville ha mig vid sin sida som partner och stöd….. men så va det tydligen inte…… hoppas han väljer rätt väg i livet och att han inte tappar bort det han lärt sig….. och att han kan komma ihåg oss och se det som något bra….. kram
